Life as it should be
Ännu en härlig helg att minnas. Min underbara vän Louise var här och precis som väntat fick vi en helg full med skratt, promenader och sushi. Fredagen var mest lugn med en härlig sushi på T & W fika och ett glas vi på Victoria för att sedan störta hem och stupa i sängen. Lördagen var upp i ottan. Jag vaknade av ett gapskratt eftersom min kära vän tagit kort på mig där jag låg och det var väl inte det vackraste Gud skådat menmen.. haha kul var det iallafall.
För -och eftermiddagen bjöd på lite shopping och en promenad genom stan. En sak som jag kommit på är att det värsta som finns är när man får ett akut skrattanfall men verkligen INTE får skratta. Man sitter där och försöker kväva det och tårarna rinner längs kinderna men man fåååår bara inte. Inte inte inte. Oftast slutar det faktiskt med att jag låtsas skratta åt något helt annat, hittar på massa historier så att ingen ska förstå.. man lurar sig själv iallafall.
Kvällen bjöd på en härlig coctailmiddag hos Hannis. Hon hade gjort den finaste dukningen någonsin, verkligen fetch! När alla kom ut, liiite väl sent, så började det sjääälvklart snöa. Stora feta snöflingor som lade sig sådär tungt och blötte ner hela håret och för att inte tala om outfitten (inte bra med skinnjacka i minusgrader). Det tog oss ungefär tjugo minuter i en alldeles för lång kö till ett alldeles för överskattat ställe för att vi skulle inse att det var hemfärd som gällde. Väl hemma delade jag och Louise på något som jag tror kan ha varit en hel limpa och tre liter vatten, sedan städade vi hela lägenheten. Klockan fyra var det "bonne nuit" som gällde.
Månadens lärdom:
Band vi knutit med andra gör det lättare att ta sig genom motgångar
J
