amorvincitomnia

Nu sitter en ångestfylld Joanna framför datorn, pigg som få men egentligen dödstrött. Jag vet inte vad det räför fel på mig men detta kan ju knappast vara friskt. Antagligen beror det på att jag inte hunnit träna idag och därför komme rinet den anturliga tröttheten...eller så är det släkten som pladdrat så mcyket att jag helt enekelt har en del att smälta.

Det slog mig idag, hur lätt historier som får vandra mellan olika munnar förändras. Det är säkert inget nytt men om man får höra en och samma historia på samma dag, cirka en timma efter varandra så hade man kunnat tro att dessa inte var en och samma. Jag tror att folka som har tråkigt är i desperat behov av skandaler och dramatik att "förgylla" livet med. Klart att det kan vara roande ibland men kanske inte för huvdupersonen, om det nu existerar en sådan. För mig, som var uttråkad åhörare så fanns det bara en sak att göra. Lyssna och se glad ut. Dessutom hittade jag världens bästa leksak, en papegoja som härmade det de andra sa med en löjlig kackelröst, typ som en balndning av en smurf och en tant som svalt ett äpple, ja ni förstår ju själva! Hur smart som helst, för de fick ju höra sig själva efter ett tag. Dessutom fick jag mig ett gott skratt!  Jag och min sexåriga kusin, som har mer gemensamt än vad de flesta kan tro, låg en minut senare dubbelvikta av skratt. Ibland är livet så himla härligt!

Imorgon väntar boxning, samt två plastpåsar att kräkas i efteråt. Ska bli skönt men jag kommer dö, haha.
De som inte avsätter tid för motion i ung ålder, kommer att få avsätta tid för sjukdom på äldre dar. Nu ska jag knyta mig för imorgon väntar ännu en dag :)

Yours sincerely J