Paff
Vad det är som får folk att ta det där extra steget, är och förblir en obesvarad fråga. Vad utlöser det som innan stod stilla. Inte bara vad utan varför. Varför finns det svaga som tror sig blir bättre när de ändå blundar för förgånget som om det inte fanns där. Trampar på världens sista, varmt glödande, cancerpinne. En ny chans men till vilket pris frågar jag nyfiket mig själv. För sent. det är fortfarande för jävla sent. Tar ett sipp av kaffet som svalnat. Det besvarar läpparna som berört det. Kallt.
När man är som närmast, det är då man är så långt bort att det bara kan vara en illusion. Trots det fortsätter man försöka. Det är det som kallas vilja.
À tout à l'heure
Twilight
bättre sällan än aldrig
Det var inte igår jag satt här och skrev. Får sällan tid med allt jobb osv.. Nu sitter jag iaf lite halvt dåsig efter världens huvudverk och fililurar lite framför datorn. Erik sitter och bläddrar i levande litteratur haha, somliga har ju prov o sv B tomorrow. gud vad glad jag är att jag slipper skolan ett tag nu.
När man jobbar som jag gör nu så njuter man verkligen av de lediga stunder som bjuds. Jag älskar sällskapet av mina närmsta och ser varje ledig stund som en liten morot. På tal om just morot så kan jag knappt vänta till London o oxford i slutet av måndaden.. funderar på om jag inte ska surfa o kolla vad de kan ha bra saker att shoppa..
hlegen var kul med två tjejträffar faktiskt! Dels fyllde min älklsing gabry 19 och sen Mathilda 18! Det var firande med pompa och ståt må jag säga :) Saknar er allihopa ska ni veta.
Nu vankas vänner och choklad ( kan jag någonsin få nog? tveksamt)
PK Joanna
:)
Jag är käär
i dig!
Falsterbo nästa!!
Nu måste jag återgå till mina vänners parningsskvaller, den eviga frågan.. vem har parats sig med vem?
HAHA, skoja.. men ni skulle nog inte förstå hur otroligt roligt vi faktiskt har
So long harar!
too cool for school, too tired to spell
Sista, och då menar jag verkligen sista dagen i skolan idag.. helt otroligt. Om exakt en vecka ska jag ta studenten och det är knappt så jag tror det är sant. under dessa tre år så har tiden gått fort trots att man gjort så oerhört mycket. Det känns faktiskt tråkigt och en gnutta vemodigt att snart lämna det som under tre års tid varit vardag och faktsikt i stunder avrit givande.
Tsss.. vad är det jag säger, det ska bli så hiimla underbart!
Balen var lyckad om man bortser från the-day-after-insight, nämligen, varför i hela friden var jag inte så fin som jag tänkt att jag skulle bli. Vad gör det fettet där osv.. men orkar jag? Nej, jag får väl vara som jag är, knäpp galen och alldeles alldeles lagom ookej!
Nu går ögonen i kors men snart ska jag studsa mig upp bland molnen hos min gaby (L)
Touch the sky..
Touché
sittin' on the dock of the bay
Nu är jag så otroligt glad. Jag vet inte vad det är men det är som någon form utav sommarglädje eller rentav livslycka. Något jag ahr lärt mig är dock att man aldrig ska ifrågasätta lyckokänslor, de ska bara upplevas. Jsut nu spelas det ljuvliga toner i mitt vardagsrum, lite Lou reed, Elthon John och Jeff buckley. Solen tittar fram bakom några stackmoln och tempraturen är behaglig. Snart bär det nog av ner mot stan för en solning, fika samt ett minipass som kanske rentav botar min förkylning en smula
Skolan är lite knepig men med tanke på att det inte är något kvar efter denna veckan så kan man ju inte klaga. Då väntar Malaga tjejer! Det är helt sjukt vad mycket jag längtar. Har dock en del inköp att göra innan det är dags för denna girltrip :) Min sommargarderob har en förmåga att flyga sin kos så fort jag väl behöver den. Varje år står jag som ett frågetecken med en bekymmerrynka i pannan och tänker.. vad i hel friden hade jag på mig förra sommaren..?
Joanna - Jag har ju inga kläder i garderoben i år igen.. sommarkläder alltså
Louise- skojar du eller? inte jag heller.. fattar ingenting
Joanna - vad ahde vi på oss förra sommaren då?
Louise - vi gick nakna, jag är nästan helt säker.. vi var spritt språngande nakna
..ja man kan ju nästan undra om det inte var just precis så.
1.kuvertväska
2.underkläder
3.något att ha över axlarna.. hmm kofta?
4.STUDENTBILJETTER!?
5.ballonger till flaket
6.Studentklänning till kvällen plus eventuellt nya skor
7.Jason Mraz's nya album..
week-end
Jag tror mig veta precis, exakt vad som behövs. Ett varmt skratt i gott sällskap och det har denna helg inte bjutt på. Därav en tomhetskänsla som förstärks av förstörd dygnsrytm och djupt grubblanden. De sista arbetena kommer inte heller göra sig själva, tråkigt nog men inte helt oväntat trots allt. Har även dragit på mig en rejäl förkylning som hindrar mig från de otal endorfinkickar jag hade behövt denna förskräckliga helg.
nu till myternas histora. Eviva!
4:e juni, Studenten, och då kommer världens bästa Louie.
Can't wait
paranoid initiativtagare på väg att somna med varm kind mot dataskärm
Nu är jag sådär äckligt trött.. helt tung i hela kroppen och blotta tanken på att lyfta mig från stolen ger mig ångesttankar. Det doftar ugnsbakad lax, himmelriket är nära, haha. Att den lille rosa saken kan få min tvestjärt att dansa, oh yes :) Tvestjärt är, för er som inte vet, typ själen fast lite mer viktigt än så. Mår tvestjärten bra mår Sauron bra och då mår man också bra. Komplicerat men mycket sant.
Varför ska det vara så svårt att ta initiativ ibland, är det en rädsla eller ett sätt att hävda sig på. "jag är minsann inte tillgänglig och skiter i dig, fast på låtsas". Ibland blir jag lite smått irriterad och jag vet att det finns dem som vet vad jag menar. Ett evighetsspel där motståndaren gärna byter roller titt som tätt i kombination med att vara svåråtkomlig. Det är ju så det fungerar, men varför? Det är klart att man tänker, och man "är" ju inte bara sånn.. man kan ju försöka. Man kan alltid försöka som mitt russin till gympalärare sa till en överviktig tjej i min klass i sexan. Det skakade i benen på den stackaren som sprang fram till ribban på höjdhoppet och slog i ryggen så fasligt att hon fick spendera två timmar hos sjuksyster samma eftermiddag. Okej.. alla försök är inte lämpliga men andra är.
Joanna
Flegmatisk
Jag är så trött på att vara svag. Att vara svag när jag vet att stark överlever -övervinner. Jag vill inte bli uppäten inifrån av förnekelse. Jag vill tro att jag vet att det är just precis så som jag vill att det ska vara, som det borde vara.. Min kropp faller sakta ihop i en hög, den är i upplösning av all irritation över att det som kan ses som en trivial vardag, egentligen är fylld av små korn med sting i. Inget bra sting, ett sting som träffar min akilleshäl och ärrar. Jag vill sluta bry mig, hellre är orkeslös än inräknad i en hierarki utsedd av monster. Kan inte detta patetiska djur göra upp med sina problem och lämna mig ifred. Inte en enda tanke till ska ägnas åt dina ideliga försök att tränga på, mardodörjäkel.
Och så var det den fjärde..
När man längtar så man tror att man ska förgås. När man kämpar och kämpar men slutet tycks skratta en i ansiktet och försvinna utom räckhåll. Då, men först då, vet man att det sannerligen inte är långt kvar.
Adjöken
Merciiii
-Bättre en tvestjärtig Sauron än en Sauron i tvestjärten
okej, för internt för att det ska bli kul men jag fick mig iaf ett gott skratt.
Absolute music 56
Som en riktig zombie gick jag för 542442 morgonen de här tre åren, upp ur sängen. Härligt med fint väder som man tyvärr inte kan avnjuta så mycket som man vill eftersom man har en skola att sköta. Åh vad frestande det är att skippa skolan, att bara hänga och dingla med benen från balkongen i en stekande sol. Men icke, upp och hoppa och göra två prov i något av en dimma.
Väl utsläntrandes i köket satte jag på radion. Lika mycket prat och tjat som avnligt men ärligt talat var jag för trött för att orka byta kanal. Reklamen tuggade på och plötsligt hör jag "lalallala, köööp absolute music 56". Jag blev ärligt talat en smula förvånad. 56? Kan det verkligen stämma? Senaste gången jag uppdaterade mig i den förtjusande absolut music samlingen var någon gång runt tiden då "absolute music 27" regerade albumstoppen. Vad i hela friden händer med tiden? Vad har jag gjort när absolut music 27-55 gjordes? Eller har de hoppat över några stycken.. ? NEJ, det är faktiskt så att jag bröjar bli gammal, jag tar studenten och blir GAMMAL.
Tiden är så enormt värdelfull och underskattad. Jag kan inte upprepa mig nog. Det bara inte går. Någonting som går är däremot klockan -nu..är då. Jag blir ledsen men ändå glad , för jag vet att under de många minuter som gått så har jag spenderat mycket tid med alla mina älskade vänner och min familj. Ibland skulle jag vilja lägga ihop alla skratt jag delat med dem de senaste åren och lägga ihop dem till ett skratt. Ett skratt som jag skulle få skratta under en period av uttråkan och sorg. Ett livsfärlängande skratt.
Nu låter det som ett tal jag skulle hållt innan jag flyger till himlen men ärligt talat, ni håller väl med?
Feeling so real
Idag känns allt verkligt. Som att man vänt ut och in på en vattenfylld bubbla och allt forsat ut, fallit på plats. Allt är här och nu, inte mer inte mindre, bara just precis nu.
J
9 timmar
Nu sitter jag här. En smula trött efter nio timmars jobb med nya intryck och knepiga krögarskämt.. Det är verkligen helt underbart att jobba, tusen gånger roligare än att plugga till ett jobbigt prov. Bäst av allt med det är just det faktum att man är klar när man kommer hem, man kan lämna det bakom sig!
Idag är även resan bokad och jag dör en gnutta av en sprudlande glädje! Det ska bli så galet roligt att åka med järngänget, bort från Sverige och till en stark härlig sol och vita stränder. Heaven, here we come!!
So long
uppdate
Veckan som kommer bjuder på mer träning och plugg men även jobb som servitris, hur nu det ska gå men det får det helt enkelt bara göra.
Nu vill jag bara att Viktoria ska komma in till stan så vi kan promenera och förhoppningsvis slås av den inspiration som är nödvändig. Lite strosande längs avenyn i sorlet och lite sol kan nog vara just det som behövs.
Nu åter till svenskan, eller balkongen.. Det blir definitivt balkongen.
P & K
